Mejlet var från Bo Davidsson och innehöll ett dokument om tankar och erfarenheter kring att leva med HSP. Linda och jag tyckte väldigt mycket om det och vill därför gärna dela med oss av det till alla Er som följer bloggen.

Bo är fotograf, konstnär och föredragshållare, och dokumentet är ett utdrag ur hans bok ”Livet är nu” som utkommer under hösten 2012. Läs texten genom att klicka på boktiteln.

                                                                                                                                                                                 Varma hälsningar

Anneli och Linda

I nyhetsbrevet går också att läsa att vid ungefär samma tidpunkt släpps en svensk översättning av hennes bok. Tajmingen är alltså perfekt.

Retreatet i Sverige kommer genomföras den 9-12 maj 2013, och kommer att hållas i Stockholm för att underlätta för Elaine som flyger in enbart för detta ändamål. Var vi kommer att vara och vad det kommer att kosta är ännu oklart, men den som vill kan föranmäla sig och få information sänd till sig via mejl så snart vi har mer att komma med. En intresseanmälan är inte bindande.

Det finns stort intresse för retreatet och redan nu har 24 personer anmält sig. Antalet platser är begränsat till 35. Anmäler dig gör du till mig på anneli@moveyou.se

Mer att läsa om HSP Gathering Retreat finns på det tidigare inlägget Sverigebesök. Där kan du läsa Jacquelyns egna kommentarer kring varför hon anser att HSPs behöver komma samman och träffas.

Mer information om detta och andra framtida HSP event kommer att presenteras här på bloggen allt eftersom.

                                                                                                                                                                                         Varma hälsningar

Anneli Fromell

Mitt svar på det var att om jag lyssnade på allt skulle jag dränkas, för i mitt huvudet är flödet konstant. Mer och mer har det börjat handla om att inte lyssna, att stänga ner för de tankar och idéer som ständigt gör sig påminda. Det kan låta konstigt, men att stänga ner för information och intryck är en riktig lättnad.

Jag tror inte det är meningen att man ska gå runt och vara öppen, skanna av omgivningen eller ta in det man känner hela tiden, faktum är att när man gör sig också tröttheten påmind. Det sliter att ha kropp och sinne ständigt uppkopplat mot omgivningen samtidigt som information ska processas på insidan.

Bild, The Introvert Entrepreneur

Den ovanstående bilden är ett bra exempel på hur det kan se ut i mitt huvud, det går alltså inte att lyssna på alla tankar och idéer som dagligen invaderar, det skulle förinta mig helt. Det är därför jag bara tar hänsyn till de viskningar som vägrar att lämna mig ifred, de är vad jag brukar kalla ”rödmarkerad flaggpost”.

Jag vet inte om det är fler därute som har liknande upplevelser, men det här är en av anledningarna till att jag satte mig ner och skrev det första blogginlägget om känslighet, det som sedan skulle komma att valsa runt och starta upp en känslighetsrevolution. Men att plocka upp sådant som inte presenterats tidigare är inget nytt för mig, det nya är att impulserna vuxit sig starkare och att jag inte längre kan stå emot vissa av dem.

Egentligen har det varit så sedan jag var liten, jag har kunnat lukta mig till vad som ligger i tiden, vad som saknas och vilken pusselbit som behövs för att göra bilden mer komplett. Men, det ser jag inte alltid som något positivt, även om det varit det i just det här fallet.

Mycket av det jag lärt kring känslighet har varit en upptäcksfärd som skett på helt egen hand. Jag har deltagit i workshops, letat information på nätet, köpt och lyssnat till ett antal ljudfiler av olika karaktär. Har betat mig igenom massor, allt från ren psykologi till det som gränsar till spiritualitet, och det har resulterat i många hemsnickrade övningar och ett evigt testande av vad som fungerar och inte.

Det jag lärt mig genom det är att det finns en dörr inom oss som vi naturligt kan öppna och stänga  beroende på vad vi gör. Jag har också lärt mig att den går att kontrollera. När vi till exempel befinner oss i en situation där vi behöver vara koncentrerade och lyssna är vi mottagliga, det vill säga öppna. Vilket vi ska vara, annars blir den mänskliga kontakten svår. Men det innebär inte att vi ska vara det ständigt.

Bild, The Introvert Entrepreneur

Precis som vi har en dörr att öppna med har vi även en dörr som stänger, även om den kan vara maskerad av sådant som säger att vi ständigt bör vara på alerten. Jag tror du vet vad det är utan att jag behöver skriva det men gör det ändå, ”jag har ingen lust”. Tänk orden eller säg dem för dig själv som om det vore allvar, lägg sedan märke till vad som sker. Även ord kan ha fysisk effekt.

De där orden fungerar som en sköld då jag själv uttalar dem. Det är som en ridå fälls ner framför mig, vilket oftast brukar räcka.

Du kan upptäcka mer om det här genom att lägga märke till ditt kroppsspråk. Om du lutar dig framåt när du talar med någon är det för att du vill ta in mer information, om kroppen däremot vill dra sig bakåt är det ett tecken på att intrycken blir för starka. Var aktsam, sitt gärna med rak rygg, korsa inte benen och ha fötterna på golvet. Det är en position där du är i kontroll över dig själv och har lättare att styra över ditt energitillstånd.  

Eftersom känsliga har svårare för att stänga än andra behöver vi träna på att dra ur sladden oftare. Vi är redan fantastiska lyssnare och behöver definitivt inte träna mer på det. Andra människor som är mer härdade behöver kanske mer träning i att öppna för att lyssna. Vi är olika, och olika personer kräver olika sorters övning. Men att iaktta sig själv på det här viset är ett första steg till att bli mer medveten. 

Att inte gå vidare med tankar, idéer och impulser är också en viktig del av välmåendet för känsliga personer. Och om du är en kreativ person – som många känsliga är – är det kanske ännu viktigare att stänga av.  Vi kan välja att inte ta tag i allt, att sortera på det som är angeläget och sålla bort resten.

Intuition är nedbrytande, även om den är ack så trevlig att ha att göra med. Men ingen, jag lovar, ingen orkar leva med den igång 24 timmar om dygnet.

Tänk också på att du inte behöver lyssna med all sinnen, eller alltid vara närvarande för att uppfatta vad som rör sig omkring dig. Det går alldeles utmärkt att vara halvt medveten vid vissa tillfällen för att istället skärpa sinnena när det verkligen krävs. 

Något som kan vara bra att veta för dig som är känslig är att nästan all information som tas in går via ögonen, prova med att blunda i tio sekunder så ska du se vilken skillnad det gör.

Flera tips på ”closing-down” tekniker kommer att presenteras längre fram. Jag kommer även att dela med mig andra råd som kan vara bra att ha med på vägen i kommande blogginlägg.

Lycka till med avstängningsknappen, det kommer ge resultat när du trycker på den.

                                                                                                                                                                                                   Med Glädje

Anneli Fromell

Extra glädjande för oss är att Dr Elaine Aron kommer närvara under en av dagarna för att dela med sig av sin kunskap, svara på frågor och lyssna.

Det som skiljer ett HSP retreat från en traditionell workshop, konferens eller liknande är tonen och innehållet. Ett retreat är inte en utbildning eller plats för kunskapsinhämtning så som vi kanske är vana vid, istället är det en möjlighet för HSPs att träffas, utbyta erfarenheter, lyssna till varandra, få våra frågor besvarade samt vara i varandras sällskap.

Här kan du själv läsa mer om varför Jacquelyn anser att det är viktig att HSPs får träffas och umgås tillsammans.

Plats, innehåll för de fyra dagarna samt kostnad kommer att meddelas senare. Vill du redan nu anmäla ditt intresse går det bra att göra det på anneli@moveyou.se OBS! Retreatet har begränsat antal platser. Du kan även följa HSP Gathering Retreats på Facebook.

Under hösten 2012 kommer vi även kunna glädjas åt ett annat förnämligt besök, Ane Axford. Ane driver Sensitive and Thriving , hon är terapeut och arbetar med att hjälpa HSPs utveckla sig själva genom kurser, individuell konsultation samt workshops.

Ane är bosatt i New York och en rolig detalj är att hennes namn är danskt, hon har ett påbrå från Skandinavien men det här blir första gången hon besöker våra trakter. Anes verksamhet är intressant ur flera perspektiv, förutom traditionell kunskap om HSP har hon även utvecklat program för kost och hälsa.

På hemsidan under Ane´s Atlas går det att läsa om alla de områden hon behärskar. På sidan finner du även länken till en 20 minuters livesändning som hon gör varje söndag kl 18.00 (svensk tid).

Mer info om Ane´s besök presenteras under sommaren. Vi kommer även lägga upp allt det som rör HSP Retreatet här på bloggen så snart mer information finns tillgänglig.

                                                                                                                                                                                     Med Glädje

Anneli Fromell

Sedan inlägget om känslighet publicerades har flera olika ord förekommit i beskrivningar av HSP. För att bättre förstå vad de olika orden betyder samt vad skillnaden är mellan dem bestämde jag mig för att söka efter svar.

Det är lätt att blanda ihop begreppen, Susan Cain som skrivit ”Quiet – The Power of Introverts in a World that Can´t stop talking” avänder ordet introvert i hela sin bok. Om vi istället vänder oss till Dr Elaine Aron så använder hon inte alls det begreppet, utan skriver endast om känslighet. Det är lätt att bli förvirrad och blanda ihop det, tillför vi sedan ordet blyg gör det inte saken lättare.

Blyg och introvert verkar vid första anblicken vara näst intill samma sak, åtminstone om vi kikar på det lite från ytan. De kan förvisso överlappa varandra, och det är också fullt möjligt att vara både blyg och introvert på en och samma gång – men det är inte samma sak. Och det är inte heller detsamma som att vara extra känslig. Den som är blyg kan däremot uppleva allt mer intensivt om det finns högkänslighet med i bilden. 

                                                                                                                                                                                Blyghet jmfr social fobi

Blyghet är en känsla av försagdhet, ängslan, eller obekvämlighet som kan uppstå i sociala sammanhang. Det är en term som används för att beskriva en persons fallenhet eller tillfälliga tillstånd, dock faller den inte under området för mental ohälsa.

Social fobi betyder att en person får ångest när han eller hon står i centrum för andra människors uppmärksamhet. Det finns en rädsla för att bli granskad och förödmjukad genom att göra bort sig, så att det blir pinsamt. Forskning visar att vissa personer har anlag för den här typen av ångest och att den kan utlösas av påfrestningar (text hämtad från vårdguiden.se).

                                                                                                                                                                                       Blyg jmfr HSP

Eftersom HSPs tar längre tid på sig att se och känna sig för innan de kliver in i en ny situation kan de ofta uppfattas som blyga. Men enligt Dr Elaine Aron är inte blyghet nedärvt, utan inlärt. Faktum är att 30% av HSPs är extroverta, det trots att personlighetsdraget misstolkas som introvert (utdrag från hennes sida The Highly Sensitive Person hsperson.com).

I Psychology Todays blogginlägg Time To Find Out: Are You Highly Sensitive? skriver Dr Aron, ”Det är givetvis inte nytt, känsliga har länge misstolkats för att vara blyga, neurotiska eller introverta, men du kan vara sensationssökande och ändå vara extra känslig. Det behöver inte innebära att du är impulsiv och du kan trots det ha stort behov av att dra dig tillbaka till stunder då inget händer.

I intervjun ”5 Gifts of Being Highly Sensitive”med M.A/psykolog Douglas Eby i Huffington post berättar D Eby som bl a forskar om kreativt uttryck, hög prestationsförmåga och personlig utveckling om värdet av att vara en känslig person. Han säger bland annat följande; ”We tend to be more aware of our inner emotional states, which can make for richer and more profound creative work as writers, musicians, actors or other artists”.

 “Oh please be careful with me, I’m sensitive and I’d like to stay that way.” – Jewel från hennes sång: ”I´m sensitive”.

I sitt inlägg i Psychology Today skriver Sophia Dembling att ord som blyg och introvert ofta blandas ihop. “Det blandas ihop på grund av att bägge orden relaterar till sociala sammanhang – men ett bristande intresse för det är inte samma sak som rädsla för det”. 

Hon tillägger sedan att ”Den som är introvert och blyg beter sig annorlunda än den som är introvert utan att vara blyg, likaså som den som är utåtriktad och blyg beter sig annorlunda än den som är utåtriktad utan att vara blyg”. Hoppas du hängde med där.

                                                                                                                                                                                  Introvert jmfr extrovert

Marti Olsen Laney, PsyD, MFT, Psykoanalytiker expert när det kommer till introverta har summerat följande i sin bok The Introvert Advantage

Introverts:
Enjoy time alone
Consider only deep relationships as friends
Feel drained after outside activities, even if they were fun
Good listener
Appear calm and self-contained
Think then speak or act

Extroverts:
Like to be in the thick of things
Relish variety
Know lots of people, considers lots of people friends
Enjoy chit-chatting, even to strangers
Feel stoked after activity
Speak or act then think OR think while speaking

                                                                                                                                                                                        För att summera det hela, blyg handlar om sociala sammanhang och behöver nödvändigtvis inte vara kopplat till varken känslighet eller introvert personlighet. Introvert kan man vara utan att ha HSPs nedärvda nervsystem, men en HSP person kan däremot vara både introvert och extrovert.                                                                                                                                                                                  

Jag hoppas att det ovanstående bringat lite mer klarhet i de olika begreppen. I texten finns annars flera länkar där det går att läsa vidare. Området är stort och du ser säkert hur komplicerat det är när hänsyn ska tas till både det blyga och introverta.

Det mesta i den här texten är hämtat från Douglas Ebys sidor om kreativitet, känslighet och hög prestationsförmåga/begåvning. Sök gärna upp honom om du vill läsa mer, hans perspektiv på kreativt arbete och speciellt skådespeleri är riktigt intressant att läsa, även om du inte är skådespelare till yrket själv.

                                                                                                                                                                                       Med Glädje

Anneli Fromell

I Modern Psykologi (nummer 2, 2012) finns en välskriven artikel som heter Högkänslig? Javisst! För den som inte känner till så mycket om HSP är detta en utmärkt introduktion till personlighetsdraget. Dessutom intervjuas den begåvade barnboksförfattaren och tecknaren Pija Lindenbaum, som utnyttjat sin ovanligt starka mottaglighet för intryck i sitt kreativa skapande.

I LevaPS! (nummer 4, 2012) skrivs det om HSP på flera uppslag. Förutom ett självtest (Är du en HSP?) och information finns det flera intervjuer, bl a med danske psykoterapeuten Martin August som i sitt yrke har inriktat sig på särskilt sensitiva personer och med Anneli Fromell, motivationskonsult och författare till blogginlägget Att leva med känslig personlighet, texten som gjorde att många svenskar nu fått upp ögonen för HSP. Även denna tidning ger en bra introduktion till ämnet.

Modern Psykologi utkommer sex gånger om året, så den finns att köpa ett bra tag till. Nästa nummer av LevaPS! kommer 26 april. Du kan också läsa tidningarna på de flesta bibliotek. Anneli och jag kommer att fortsätta skriva om HSP i denna blogg, så kika gärna in snart igen!

Men vad är egentligen HSP? Jag har märkt att många blandar ihop olika begrepp. Du själv kanske vet vad det innebär, men hur ska du få ditt barns lärare att förstå? Eller din arbetsgivare, eller partner? Jag tänkte börja med att beskriva vad det inte är. HSP är inte en sjukdom, det är ett medfött personlighetsdrag som är fullt normalt och som alltså inte varken kan eller ska behandlas.

Först och främst, så ska inte HSP blandas ihop med sjukdomen Henoch-Schönleins purpurs, som råkar ha samma förkortning; HSP. Henoch-Schönleins purpura är en sjukdom där kroppens immunförsvar angriper små kärl i hud, leder, tarm och njurar. Det har inte heller något att göra med sjukdomen Hereditary Spastic Paraplegia, även den med förkortningen HSP, som innebär en långsam förtvining av motoriska nervledningsstrukturer. Det kan vara bra att känna till att det finns sjukdomar med samma förkortning, eftersom många läkare ännu inte är bekanta med begreppet Highly Sensitive Person. Men på denna blogg står HSP för Highly Sensitive Person och inget annat.

Det finns också gott om sjukdomar och diagnoser vars symptom blandas ihop med HSP. Det är lätt hänt att felaktiga slutsatser dras när man bara ser till vissa karaktärsdrag. Många HSP är känsliga för lukter och ljud det stämmer också för många i autismspektrumet. Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av allvarliga och genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden som social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Aspergers syndrom tillhör autismspektrumet och beskrivs ofta som autism utan begåvningshandikapp. Men där autism är en diagnos på ett livslångt funktionshinder, är HSP ett personlighetsdrag. Inte heller ska man blanda ihop HSP med ångesttörningar, blyghet eller ADHD. HSP är inte heller lika med introvert, faktum är att runt 30 % av alla högkänsliga är extroverta. HSP är alltså ingen diagnostiserad funktionsnedsättning utan ett personlighetsdrag.

Elaine N. Aron har forskat på HSP i över tjugo år och hon kallar sin forskning Sensory Processing Sensitivity. Det handlar om hur yttre och inre stimuli processas i hjärnan. Hos 15-20 % av människorna (och t ex bananflugor, hundar och schimpanser!) är systemet extra känsligt. Det naturliga filtret som andra har, saknas hos dessa individer. All stimuli går rakt in och processas på djupet. Inte att undra på att vi som tillhör denna känsliga grupp lätt blir överväldigade och behöver mycket tid för återhämtning.

Begreppet HSP är så nytt i Sverige, att det kallas lite allt möjligt. Vissa skriver högkänslig, andra särskilt känslig eller särskilt sensitiv. Det man ska komma ihåg är att det är känsligheten för stimuli, hur hjärnan tar emot och processar stimuli, som definierar HSP (eller vad vi väljer att kalla det). Nästan alla människor känner sig ibland känslosamma. De som själva inte har ett extra känsligt nervsystem, kan därför lätt tro att den högkänslige bara överdriver. Men forskning med bl a hjärnröntgen, har visat att en högkänslig människas hjärna processar intryck och stimuli annorlunda, på ett djupare plan. Man kan hitta sätt att hantera sin personlighet, men man kan inte ändra på sin genuppsättning.

Elaine N. Aron har beskrivit det så här: ”Vissa djur, de känsliga, satsar på att den bästa taktiken är att vara försiktig, att utforska med sinnena och planera. De reflekterar över vad de kan se, höra, smaka eller känna lukten av innan de faktiskt gör någonting. Ibland framstår de som blyga eller skygga fastän de inte är det, eftersom de vanligtvis inte är rädda. De bara tittar och avvaktar rätt ögonblick. Deras motto är ”Gör rätt från början”. Eller ”Tänk efter före”. Den här strategin används av cirka 20 procent av alla djur, inklusive människor. Mindre känsliga djur har en annan taktik. De satsar på att ”vara först på plan” och att ”ta tillfället när det kommer”. De utforskar fysiskt, inte mentalt. De handlar först och tänker sedan. De hoppar på tillfällen. Ingen taktik är överlägsen den andra, det får situationen avgöra.” (svensk översättning av EM Bruhner, www.hsperson.se)

Även om vi är överens om att HSP inte är vare sig en sjukdom eller en diagnos, så finns det säkert några som suckar och tycker det är onödigt att definiera karaktärsdraget överhuvudtaget. Måste vi sätta etiketter på allt hela tiden, kan inte folk bara få vara som de är? Och det är precis det jag vill, att människor ska få vara som de är. För det här med att ha ett extra känsligt nervsystem, det är inte ett val man gör, lika lite som man valt vilken skostorlek man har. Är man som jag född med skostorlek 39, så föredrar man skor i just den storleken. Visst kan jag pressa in mina fötter i skor med storlek 37 eller halka runt i ett par 43:or, åtminstone tillfälligt, men i längden vill jag ha skor i min egen storlek. Och det var min liknelse med samhället. Jag kan inte ändra på hela samhället och det är inte heller min avsikt, jag vill bara hitta min egen storlek.

Man kan inte begära att samhället ska anpassa sig till något det inte vet om eller förstår. De flesta människor utgår från att folk är ungefär som de själva och när någon då avviker från den egna normen, så blir det lätt missförstånd. Mitt syfte med att skriva om HSP är att fler ska få åtminstone ett hum om hur vi högkänsliga fungerar. För även om vi är olika så finns det några drag vi har gemensamt. Som att t ex larmiga och stökiga miljöer lätt dränerar oss på energi. Om man tänker sig att närmare var femte person är extra känslig för bråkiga miljöer, så är det lätt att föreställa sig vilken enorm effekt det kan få på inlärning och prestation, både för individen och för samhället. Stora klasser och enorma kontorslandskap kan vara stressande för vem som helst, men för den som har svårt att skärma av intrycken kan det bli förödande. I rätt miljö är däremot den högkänslige ofta mycket kreativ och produktiv och en stor tillgång för sin arbetsgivare. Vi är alla olika och det gäller även högkänsliga, olika personer blomstrar på olika sätt. Vissa mår bra av att vara egenföretagare, medan andra förhandlar med chefen om att få ett eget arbetsrum eller att kunna jobba hemifrån en dag i veckan. Tid för återhämtning verkar vara det allra viktigaste. Det finns massor av tips och strategier för hur man ska hantera sin känslighet på bästa sätt. Se det som din uppgift att ta hand om dig själv och din egen situation, så kanske du kan hjälpa andra så småningom.

©2012, Linda Petersson

Här följer ett utdrag ur en artikel som heter ”Högkänslighet – en kort repetitionskurs”:

”Högkänsliga personer bearbetar all information utifrån sina fem sinnen på ett
annorlunda och djupare sätt än andra, och de tycker om att begrunda saker och
ting. Dessa två skillnader gör dem gärna till intuitiva, kreativa och
samvetsgranna personer som bryr sig om andra. Detta är de goda nyheterna.”

Den naturliga fortsättningen är kanske att här även nämna de mindre goda nyheterna. Läs gärna hela artikeln på Högkänslighet. Det är viktigt att känna till både fördelar och nackdelar med högkänslighet. Kruxet är att fokus oftare hamnar på problemområden och att det som är positivt därmed förbises. Så just idag fokuserar jag på att högkänsliga personer ofta är intuitiva, kreativa och samvetsgranna personer som bryr sig om andra.

Så här inleds det första inlägget på hennes blogg:

”Welcome to my new blog, Sense and Sensitivity. Many people I’ve met in my life have been a bit, shall we say, confused about what I mean when I say I’m a highly sensitive person, or HSP. In fact, those words are usually met with laughter, ridicule or expressions of contempt. I’ve learned to expect it, but I hope that I can shed some light on what it’s really all about.

People who are unaquainted with the phrase tend to think I’m bragging about my huge sense of compassion or my lofty levels of consideration for others. Aren’t I wonderful? I seem to be saying. Aren’t I just so highly sensitive? What this blog is about, however, is not endless ramblings defending the HSP condition or some kind of electronic recruiting station attempting to enlist the unknowing into the HSP lifestyle (it won’t work, I’ve tried). Rather, it is my (sometimes muddled) perspective on life as an HSP and most importantly, what I learn from it on a regular basis.”

Om du vill läsa fortsättningen så kommer länken till hela inlägget här: Making Sense of Sensitivity.

Det intressantaste med känsligheten är hur jag hanterat den genom åren, och efter att ha läst Dr Elaine Arons bok är det bara att inse att allt skett instinktivt. Det är enkelt, när vi inte vet något annat agerar vi utifrån det som verkar rätt för stunden.

En annan anledning till varför jag tvingat mig till förståelse är mitt yrke, och eftersom jag älskar det och inte vill syssla med något annat – just nu i alla fall – har det inte funnits något val.

Men jobbet har både gynnat och försvårat på det känsliga planet på en och samma gång. Det har gynnat eftersom det lett till en djupare förståelse för andra människor, samtidigt som det varit en ständig källa till energidränage.

Att inte ha haft några alternativ har alltså varit bra, men även om jag hade vetat hur känsligheten fungerat redan från början hade det inte gjort någon större skillnad. Det hade ändå varit omöjligt för mig att sätta mig utanför världen, för i mitt huvud existerar endast ett alternativ och det är att leva i den med allt vad det innebär.

Tillbaka till mitt arbete så innebär att jag vistas tillsammans med  människor som av olika anledningar mår dåligt, i praktiken betyder det ett spektrum av känslor. Allt ifrån sorg till aggressivitet är vardag, och verbala och fysiska utbrott inte helt ovanliga. Till det måste adderas att många av dessa individer är samlade i en och samma lokal, samt att det inte går att gå ifrån hur som helst. En miljö som gjort att jag fått arbeta fram en genomtänkt vilostrategi.

Här nedan följer några av de saker som hjälpt mig:

• Jag interagerar inte med människor före eller efter jobbet, och de lediga dagarna isolerar jag mig. Om jag umgås är det med personer där det inte finns krav på prestation
• Om jag pratar med andra under en kortare ledighet är jag noga med vem det är och vad det gäller. För mig är det extremt viktigt att sätta tydliga gränser, att inledningsvis säga t ex: ”Jag har bara tid att prata i tio minuter”, hjälper mycket
• Sociala medier och mejl är en bra väg för kommunikation. Jag väljer då själv när det finns energi att involvera mig och när det är dags att stänga ner
• Att gå omkring och ”läsa in” eller ”känna av” suger musten ur kroppen. Numera stänger jag av och bryr mig inte om det om det inte handlar om arbetet vill säga
• I mitt huvud pågår ett ständigt kreativt flöde där det ena ofta leder till det andra. Idag gallrar jag grovt och tar endast tag i det som ligger i linje med den egna riktningen

Förutom dessa punkter finns det en sak till att nämna, den är en aning svårförklarad så jag dryftar mig endast till att skumma på ytan denna gång.

När vi blir trötta är det för att vi vistas för mycket uppe i huvudet, men genom att ta ner energin i kroppen kan vi förhindra att orken tar slut för snabbt. När det är som värst omkring mig går jag alltid ner i kroppen, det är ett skeende som jag helst låter ske från midjan och neråt. Jag börjar vid midjan och när jag kan känna av rumpan, låren, underbenen och underlaget mot fotsulorna vet jag att jag är ”hemma”.

Det är då jag fylls med ny energi eftersom den transporterar sig via huvudet och ner igenom kroppen. Övningen går för mig på ett par sekunder, och vill du själv träna samma sak föreslår jag att du börjar hemma i fåtöljen med att föra ner närvaron i kroppen. Du kommer att märka hur det ger stabilitet, för när intrycken inifrån stärks behöver du inte påverkas lika mycket av de yttre.

Utöver den hemsnickrade övningen har jag också haft lite tur.

Under det senaste stora uppdraget fick jag en chef som såg vilken resurs jag var för verksamheten, och det var därför han sade till mig att jobba hemma då och då. Han förstod hur rörigt det var att gå nere på ”golvet” – som i detta fall var på ett fängelse – och att jag skulle kunna bidra med fler positiva idéer till verksamheten och även hålla längre om jag till och från arbetade hemifrån.

Det är inte ofta sånt sker, men om jag skulle råda till något så är det just detta. Om du befinner dig i en rörig miljö, se till att få gå ifrån. Det ger en paus från alla intryck och du laddar snabbare upp för både nya idéer och energi.

Vad jag velat säga med det här inlägget är att det är möjligt att överleva i en rörig miljö även om du är känslig. Genom att lyssna på kroppen kan du hitta lösningar som får livet att fungera bättre än du kanske väntat dig. Livet är här och nu, var känslig och gå ut och lev det!

                                                                                                                                                                                       Med glädje                                                                                                                                                               Anneli Fromell

©2011, MoveYou, Anneli Fromell